Idag gjorde jag ett nytt försök att löpa. det gick något bättre men jag tror jag gjorde rätt att INTE springa kanalloppet idag. Jag sprang Fålehagen och gjorde 21:30 på första varvet men kundeinte hålla tempot i andra. Jag stumnade lite ivaden igen och ville inte ta i för mycket. Jag fick 43:50 på milen och alltså 22:20 sista 5.

Löpkänslan är dock rätt bra men det kunde varit bättre.

Skit vad TRÅKIGT det är med alla skador :-(

Pass: Löpning 10 km - rätt hårt.

Tog ett första löppass idag sedan förra måndagen för att känna om vaden höll - det gjorde den inte.

Efter ca: 4 km kändes den stel och på väg mot kramp. Jag kan inte beskriva det på något annat sätt. Jag talade med en kollega på jobbet idag och det verkar som om det kan vara en inre skada som orsakar "stopp" i blodflödet och som får muskeln att krampa pga för lite blodtillförsel. Det låter troligt för jag fick inte ont på samma ställe som sist men ungefär samma smärta och vaden blir otroligt stum och hård.

Det positiva var att jag utan speciel ansträngning sprang runt 5:an i fålehagen på 21:40 och kunde nog hållt nästan samma tempo ett varv till.

Pass: Löpning 5 km medel.

Lite trött på söndagsmorgonen pallrade jag mig iaf ned till IP. Jag anslöt till 30+-gruppen och vi drog iväg.

Fabians pappa (tror jag det var) deltog för första gången, tror jag, i lite oortodox klädsel och en cykel modell Ä. Det såg lite tugnt ut redan från start och efter 5 minuter var det uppenbart att det inte skulle fungera. Som tur var mötte vi en 27-grupp som han kunde haka på. Jag mötte honom senare vid fikat, rätt sliten och då hade han bytt igen till en 24-grupp... Form är som sagt förut en färskvara.

Vi hade en rätt tuff körning sista milen in mot fikat men där kände jag att jag var stark. Irewall kom i ett ryck när jag hade dragit ett tag, lite fegt men smart naturligtvis. Orkade inte riktigt svara men jag var iaf tvåa in inte långt efter (10 m).

Efter fikat bytte även jag till en 27-grupp men kände mig riktigt pigg hela vägen in till Motala. Cykelstyrkan håller på att återvända!

Pass: Cykel 115 km - hårt/medel.

1. Framför slottet. Det är häftigt att man kommer så nära.

2. Både jag o kajaken längtar ut på morgonen

3. Thomas söder om slottet. Härligt i solen o lä.

4. Det går precis att ta sig under och därmed runt hela slottet.

Thomas och jag har pratat om att vi skulle paddla till Vadstena, dels för träning och dels för att det kunde vara en skön tur.

1:e Maj passade bra men Thomas hade först lite problem med barnvakt med fick hjälp av - Janne "Krull".

Vi körde raka vägen ut från Råssnäs och sedan tog vi sikte på slottet. Man ser ju slottet från väldigt långt avstånd och det hände inte mycket de första kilometrarna. Det var en rätt jobbig känsla tycker jag och det var lite för "öppen" paddling för min smak. Det är mysigare med kanaler och smalare passager. Väl inne vi slottet var det häftigt. Man kan ju paddla ända intill slottet i vallgraven och hela vägen runt.

Vi lunchade på leksaksmuseet o dåsade till i solen ett tag och sedan bar det hemåt igen. Det gick bättre än jag trodde hem för jag var rätt mör redan i Vadstena. Thomas hade det jobbigt utan roder men verkade riktigt stark i paddlingen annars.  Fick problem med vänster höftböjare och även vänster skinka o höft. Jag sitter "igenom" skinkan på nå't sätt och får skitont i röven efter ett tag i kajaken. I höftböjaren blir det nå't liknande kramp efter ett tag. Jag tror båda dessa problem löser sig med mer träning. Fick även en blåsa på vänster tumme - säkert en klassiker för paddlare.

Annars var det skönt och orken kommer, det är jag säker på.

Pass: Kajak, ca: 23 km - medel.

Jag har inte kollat upp Lance på länge. Jag kollade därför upp hans twitter för att få reda på senaste status. Att han orkar? Twittra alltså....

Nåväl, där på sidan hittade jag det här - Monkeylectric. Kom ihåg var ni såg det först!!

Jag tror det skulle vara en hit på Vätternrundan - eller kanske inte?

Vad tror ni - flip eller flopp? En riktigt cool idé är det iaf.

Länk till hemsida: Här dö!

Länk till youtube: Här

Ja, nu har det "smällt till" i vaden igen. Jag känner inte riktigt igen smärtan men det är antagligen en liten bristning i vaden.

Det kom i måndags på innebandymatchen men jag trodde inte det var så allvarligt för dagen därpå när jag körde MTB kände jag inget. Så igår när jag skulle springa på lunchen kom jag 100 meter innan jag gav upp. Skitont i vaden och nästan som kramp. Stenhård muskel och ont.

Så idag fick det bli racer t o r Karlsby. Jag snittade 33 km/tim på tre mil i skitvinden och det är rätt så kuperat. Det är jag nöjd med. Jag har en helt annan uthållighet i benen nu efter bara några mil, 12.5+12+3+3=30.5 mil.

Pass: Racer 30 km - hårt.

I lördags var jag bjuden på fest och det var Rock- och Discotema som gällde. Jag missade secondhand-butikernas öppetider så det fick bli rock som gällde. Det var roligt och vi höll på till 02.30-tiden innan det bar hemåt. Dagen efter hade jag träningsvärk i vaderna....

Lite stel i ben och vrister efter gårdagens innebandy bytte jag ut dagens tänkta löppass mot MTB i stället. Det var roligt!

Jag körde norrut till håleberget och tog hela berget söderifrån på grusvägen (det är väldigt bra cykelträning).

Fortsatte sedan över vägen in i Ödeby, irrade omkring där en god stund innan jag hittade ut, ner til Kärsbyån, Varamon och sedan hem över ekön.

Det var otroligt vackert i Varamon igår kväll. Ändå mötte jag bara en människa där nere - konstigt!

En riktigt skön tur som också gav besked att orken börjar komma tillbaka i benen för cykling.

Pass: MTB, 35 km, medel.